Yipsen - ett tillstånd som kan få den mest stabila golfspelaren att lämna banan. Genom historien har yipsen valt sina offer utan någon uppenbar anledning, och både världens bästa golfspelare och amatörer kan drabbas. Det är det som gör yipsen så fruktansvärda.
Det kanske kommer som en överraskning, men yipsen är faktiskt en medicinsk åkomma. Här är vad Mayo Clinic säger:
"Yipsen är ofrivilliga muskelspasmer som oftast uppstår när golfspelare försöker putta. Men yipsen kan också påverka personer som spelar andra sporter - som cricket, dart och baseboll."
Under en lång tid ansågs det att yipsen orsakades av stress, vilket verkar rimligt. Vad kan vara mer stressande än att stå över en putt på tre fot för att vinna en major-tävling? Men många lider av yipsen under normala rundor, även när de spelar själva. Hank Haney var en av dessa personer, som trots att han byggde upp ett fantastiskt rykte som en stor golfinstruktör, led tyst av yipsen.
Numera anses yipsen orsakas av något som kallas för fokal dystoni, som i lekmannatermer bara är en hjärnrelaterad sjukdom som orsakar muskelkontraktioner. Det kanske inte är särskilt hjälpsamt, men många golfare finner att en förändring av greppet eller att byta händer kan hjälpa mot tillståndet.
Nu när vi förstår vad yipsen är, låt oss gå in på historien. Vi har Tommy Armour, som troligtvis är mer känd för sin klubbserie än sina tre major-vinster, att tacka för termen som har skrämt golfspelare i decennier.
Tommy Armour, eller The Silver Scot som han kallades, föddes i Edinburgh, Skottland den 24 september 1895. Hans karriär fick en tidig boost år 1920 när han vann French Amateur Championship. Efter den segern reste han till Amerika där han fortsatte att tävla samtidigt som han jobbade på Westchester-Biltmore Club.
Det finns ingen dokumentation som visar att Armour hade problem med yipsen under dessa tidiga dagar av sin karriär, vilket är viktigt eftersom det gav honom självförtroendet att prestera på en stor scen. Hans första dokumenterade problem uppstod år 1927 på Shawnee Open där han gjorde en rätt fantastisk 23 på Par 5-hålet 17. De korta puttar som han tidigare slog utan att tänka två gånger var nu den mest utmanande delen av Armours spel.
Armour skulle aldrig helt återhämta sig från yipsen, men förvånansvärt nog skulle han vinna US Open 1927, PGA Championship 1930 och British Open 1931. Detta berättar oss att det finns hopp - om Tommy Armour kan vinna majors medan han kämpar mot yipsen, kan säkert en annan slå ner den där två meters putten.